Städdag hos S-media

I dag sopas det villt hos (S) pressen, Aftonbladets ledarskribent Eva Franchell samt politiska redaktören Lena Melin avhandlar ingående moderaternas nya stigande stjärna, Sofia Arkelsten . Upprördheten gällde resor till 1- eller 2-dags konferenser / studiebesök inom hennes kompetensområde. SHELL stod för inbjudan och betalade därför hennes reskostnad och övernattning i Frankrike. Eva F påpekar indignerat att man även bjöd på "franska middagar" . Torde vara ganska vanligt i Frankrike. Hennes oro fortsätter med risken att SHELL kanske står för hela finansieringen av moderaterna, och syftar då på faktumet att (M) inte redovisar sina bidragsgivare. På Lena Melins helsida i tidningen frågar man för säkerhets skull riksdagsmän vad man anser om det inträffade, vilket för övrigt ägde rum 2008. Behöver jag nämna att tillfrågade fördelade sig typ (S) 7 övriga 3.
Mina tankar rör sig genast till det faktum att LO-förbunden "stjäl" medlemspengar av den allt större andel( vissa tror 40 % ) medlemmar som inte stöder socialdemokraterna i riksdagen . Dessa pengar är redovisade som stöd från LO/fackföreningar. Det faktum att pengarna är "stulna" från icke-sympatisörer verkar aldrig ha stört S-pressen

Dags att wallraffa Uppdrag granskning?

På GPs hemsida kan man läsa om att en kvinnlig journalist hoppar SVTs Uppdrag granskning. Det behöver givetvis inte innebära någonting konstigt eller uppseendeväckande, men när inblandade uppenbarligen inte vill prata om saken börjar man undra. Tydligen har det tidigare talats om grabbigt klimat och att kvinnor haft svårt att ta plats. Det intressanta är givetvis oviljan att prata om avhoppet. Med tanke på redaktionens egna, ibland högst tvivelaktiga, medel för att få fram "sanningen" så är det väl bara att klämma fram vad saken handlar om. Men att "leva som man lär" och att "sopa framför egen dörr" kanske inte är något för Uppdrag granskning när det gäller att bemöta uppgifter, snarare verkar det vara "egna barn och andras ungar" som gäller.

SD utan påverkan

Idag har Per Westerberg valts till talman av Sveriges riksdag. Vi kan konstatera att de borgliga ledamöterna troligen röstade på Westerberg allihop, och då Bodström är i USA, en vänsterpartist drack kaffe i korridorerna (eller var på dass enligt en del medier) och minst en rödgrön röstade på Alliansens förslag så blev Westerberg vald utan att SDs röster spelande någon roll. Bra!

Hur tänker de rödgröna?!

Kan fortfarande inte begripa hur det rödgröna med Mona Sahlin tänker när det gäller den kommande omröstningen om riksdagens talman. I valrörelsen försökte Sahlin få de borgliga att framstå som att de gärna skulle ta stöd av SD, medans de rödgröna skulle köra en hård linje. Nåväl, det sket sig tämligen omgående. Vid första bästa tillfälle kommer man försöka sabba för regeringen. Tidigare uttalande om direkt eller passivt stöd från SD åkte ut genom fönstret och respekt för valresultatet är inget som man tar direkt hårt på. Om man, av någon outgrundlig anledning, fortfarande funderar på varför den sittande regeringen fick ökat stöd och de rödgröna minskat så har gårdagens agerande från Sahlin & Co hög förklaringsgrad.

Sahlin och de rödgröna öppnar för SD

Ibland går det undan. Knappt hann jag avsluta föregående inlägg förrän Mona Sahlin gjorde slag i saken och fjärmade sig ifrån tidigare uttalanden om att inte ta stöd av SD. Genom att lansera en motkandidat, Kent Härstedt, till Per Westerberg som talman i riksdagen så öppnar Mona nu dörren på vid gavel att låta SD bli vågmästare. Björn von Sydows uttalande att han inte ville bli vald med stöd av SD, verkar inte gälla Härstedt som kör huvudet i sanden och menar att han går till val som kandidat för de rödgröna, ingen annan. Mona Sahlin säger att sossarna i fortsättningen kommer följa samma princip om att inte bry sig om hur SD kommer rösta. Så mycket var uttalanden från Mona innan valet värda...

All heder åt Björn von Sydow

Då risken uppstod att Björn von Sydow kunde bli framröstad till riksdagens talman med stöd av SD bestämde han sig för att avstå sin kandidatur. Motiveringen gör dessutom det omöjligt för någon annan inom de rödgröna att kandidera till talman/kvinna, då det skulle bli detsamma som att sticka upp handen och säga "jag vill gärna att SD röstar fram mig". Utmärkt att von Sydow stängde den dörren med en smäll, och SD och deras kandidat till andra vice talman går i stöpet när de sju etablerade partierna gör upp. Tummen upp för Björn von Sydow. (Ser dock på SvD att det inte verkar vara någon formell uppgörelse.)